Visioner om en web-plats funktioner
Visioner om en web-plats funktioner
Följande är resultatet av mitt försök att finna ett intressant ämne att skriva min fil-kand-uppsats om. Efter en massa funderande och ändringar beslutadejag mig för att skriva om Forskarens inställning till en tänkbar utopisk informationsmiljö.
Min dröm är en värld där jag direkt kan få vad jag önskar, allt snabbt som tanken. Livet blir ett skapande äventyr. Vi målar alla vackra landksap med våran tankevärld.
Att nå information om en sak ska inte ta längre tid än att formulera just vad det är man vill veta. Att skapa något ska inte kräva mer arbete än att beskriva vad man vill ha. Allt repetativt arbete bör elimineras. Är en handling regelbunden bör den automatiseras.
Hypertextvisionen utgör en stor del av denna målsättning. När kunskapsletandet var bundet till böcker, fanns det skriftliga källhänvisningar. För att ta reda på något var man tvungen att leta upp en bok, beställa den, läsa den, se en hänvisning, beställa den boken, osv. Kunskapssökandet blev väldigt utdraget och tungt.
Den samlade kunskapsmassan befinner sig i ständigt kaos och i ständig rörelse mot en högre ordning. Alla människor på planeten utforskar ständigt nya områden och omdefinierar gamla. Vetskapen förfinas ständigt.
För att nå målet måste allt kopplas samman. Denna sammankoppling blir oändligt komplex. Små öar kan vara ordnade. Men som utomstående ser vi myriader av småöar. ALLT måste kopplas samman. Detta är mer än vad en ensam person kan klara av. Det är mer än vad ett storföretag skulle klara av. I detta arbete att organisera, precisera och definiera vår vetskap, finns det mycket att automatisera.
Genom hela historien, ur vårat perspektiv, har mycket tid ägnats åt att förvalta gammal kunskap; att upprätthålla normaltillståndet / överleva. Med ny teknik (boktryckarkonsten - WWW) har gamla repetetiva uppgifter tagit allt mindre tid.
Det finns mängder med detaljer som tar onödig tid och kraft i det kollektiva utvidgandet av vetskapen. Att upprepade gånger göra något som man själv eller någon annan tidigare gjort, är något som istället kan automatiseras.
Mycket kan förenklas med nya metastrukturer och artificiell intelligens. Dokument med kompleterande innehåll kan söka upp varandra. Intelligenta ämnesregister kan sortera, katalogisera och värdera dokument åt oss. Men hur effektiva dessa intelligenta agenter än är, har de sina begränsningar i det kaos vetskapen ständigt befinner sig i. Vi flyttar fram våra positioner tack vara dessa nya verktyg. Men den plats där vi då befinner oss i är lika kaotisk som alltid. Det är ett ständigt sorterande av oordnat material, nivå efter nivå, område efter område. Detta ständiga utforskandet är kärnan i vår existens. Att skapa vackra saker av kaos.
Med utvecklingen av nya verktyg har vi också blivit allt mera beroende av varandra. Själva de verktyg vi använder skapas och upprätthålls av en allt större samling människor. Även våran kunskap har blivit mer beroende av en allt större mängd människor. Istället för att lära oss ämnesområden, lär vi oss de kunskapsverktyg som finns i dessa områden. Vi skapar allt mer komplexa begrepp och hjälps åt att belysa dessa begrepp ur olika perspektiv.
Den enorma vetskapsmängden fördubblas med allt snabbare takt. Med verktygens ökade effektivitet blir kärnan i aktiviteterna mer framträdande. Vi organiserar, preciserar och definierar vetskapen. Nya verktyg bör hjälpa oss göra detta på ett lättare och effektivare sätt. Varje handling vi utför, även när vi söker vetskap, visar hur vi uppfattar denna vetskap. Varje person som kommer i kontakt med vetskap har sina egna referensramar och perspektiv. Varje person kan ständigt i sin kontakt med vetskapen bidraga med ytterligare organisering av den.
Detta är ytterligare ett steg i kommunikationsglobaliseringen. Vi kan idag inte skapa en dator med mänskligt tänkande. Men vi kan låta fem miljarder människohjärnor stänigt raffinera vår vetskap med nya värderingar, hanteringsregler, klassificeringar och sammankopplingar. Min önskan är att nå information om en sak ska inte ta längre tid än att formulera just vad det är man vill veta. Att skapa något ska inte kräva mer arbete än att beskriva vad man vill ha.
Hur kan man förändra informationsmiljön för att maximera vetskapens utvidgning?
Se Vision: Hypertext för en konkretisering av ovanstående. Detta dokument kan kompletteras med tänkta scenarion och vilka möjligheter som skulle kunna finnas i dessa scenarion.
Ännu mera konkreta är de nedanstående förslagen. Som uppgift att koncentrera sig på: Välj ett av nedanstående förslag och undersök hur det kan användas för att maximera vetskapens utvidgning.
Ser att alla länkar fungerar. En lista på ickefungerande länkar skickas till respektive sidansvarig. Sidor som flyttat kan resultera i att gamla länkar pekas om till den nya platsen. Men den sidansvarige bör ändå kontrollera resultatet av detta.
En rad sökfraser bör användas för att regelbundet söka efter sidor på internet. Log förs över sökresutlatet och när nya sidor slinker in på topplistan bör dessa undersökas. Varje nyckelord / nyckelfras bör finnas i ett speciellt sökbegrepp. Sökningen bör utformas så att egna sidor inte kommer med. exemempelvis "+telepati -url:a95jonas". Men antalet träffar bör vara relativt litet.
Ingen sida bör stå ouppdaterad allt för länge. Förutom kontroll av länkar bör sidorna läsas igenom efter ett tag för att se att de står i samklang med övriga dokument. Förslagsvis minst var sjätte månad. För var och en av sidorna kan man självmant sätta ett annat datum för när man bör bli påmind. En robot ksa altlså hålla reda på när sidor bör uppdateras och maila respektive sidansvarig om detta.
Länkar får gärna markeras med etiketter som ger ytterliggare info om dem. Den vanligaste av dessa ettiketter är markeringen av nya länkar. Detta är något som ingen användare bör göra själv. En robot kan se vilka länkar som är nya, lägga dit attiketten för dessa, och sedan ta bort ettkietten när länken inte längre kan betraktas som ny. Det samma gäller markering av uppdaterade länkar, länkar till väldigt stort datainnehåll, komprimerad data, gammal data som bör uppdateras, välbesökta länkar eller speciellt intressanta länkar. Varje länk bör ha högst en sådan ettikett.
Varje sida har en lista med nyckelord. Varje nyckelord är kopplad till en slags data om vilket sidinnehåll som är kopplat till nyckelordet. Det skulle kunna vara en lista med fraser eller kanske ett statistiskt förhållande mellan ett antal ord och mängden ord totalt, etc. Varje nyckelord är även kopplat till den huvudsida som behandlar detta ord. Vanligtvis är ordet det samma som titeln på huvudsidan, samt även sidans filnamn.
Ett verktyg för att automatiskt ändra alla länkar till en sida när sidan döps om eller flyttas.
Ett verktyg för att söka och ersätta en strän i ett helt filträd. Detta kan göras med avancerade regular expressions. Man bör kunna övervaka processen och svara ja/nej för vart och ett av utbytena.
Vid förändring ska tidigare version sparas, mail skickas till sidansvarige och denna kan browsa mellan senaste och tidigare versioner och återinföra tidigare om det behövs.
Föregående bassida sparas. Alla förändringar sparas som förändringsposter som oberoende av varandra kan appliceras på sidan. När den sidansvarige godkänt en eller flera förändringar skapar dessa en ny bassida med ett högre versionsnummer och den nya html-sidan genereras. Tills dess har en html-sida som implementerat alla förändringar legat uppe.
Användaren som vill göra en förändring måste identifiera sig på något vis. Han får ange email-adress, namn och lösenord. Ett kontrollbrev mailas till adressen och personen måste svara för att lösenordet ska registreras första gången. Vem det är som är inne efter detta reda på med en cookie.
Den som vill vara anonym kan vara det, men då genomförs inte förändringen. En person som angivit sin mailadress men ännu inte dokänts för uppläggning i användarregistret får inte heller sin förändring genomförd. Dock genomförs förändringen när den sidansvarige godkänt förändringen.
Varje identifierad användare får en egen presentationssida dit förekomster av deras namn länkas. De blir själva ansvariga för denna sida. För att få denna sida skapad måste administratören godkänna personens presentation. Vid detta godkännande registreras även övrig formell data såsom hemsida, adress, telefon, intressen, fårighet, foto, etc. Alla dessa data ska finnas sökbara.
Alla förändringar märks med vem som gjort dem och när de gjordes. Vid editering av verk av andra personer sparas flera personer-datum-par för objektet. Enbart senaste datumet för personen sparas.
Diskussioner av olika ämnen ska kunna nås från sidor som behandlar dessa ämnen. Ämnet är inte knutet till sidan utan till olika nyckelord. En ny diskussion som startas måste ges ett ämne om vad som behandlas. Efter inlägget ges en lista på vilka nyckelord som är tillämpbara på inlägget. Lista byggs utifrån listan på nyckelord som hör till dokumentet plus de ord som finns i texten som har nyckelord kopplade till sig. Man väljer utifrån dessa och har dessutom en större lista man kan välja ytterligare ord ifrån. För varje kommentar till ett inlägg får man igen i efterhand chans att editera ämnesraden och att editera nyckelorden. De gamla nyckelorden finns kvar och är möjliga att kryssa bort och ord från texten ger underlag för förslag till nya nyckelord. Ytterliggare andra kan hämtas in från den stora listan på alla nyckelord/fraser.
Dessutom kan man föreslå nya ord. Detta gäller även för tillägg av nyckelord till en ämnsessida. När man lägger in ord ska samma data som för tidigare ord finnas, dvs relationen mellan detta nyckelord och andra och hur detta ord / denna fras hittas i fritext. Endast godkända identifierade personer kan göra sådana tillägg. Dessa tillägg måste godkännas av administratören innan de får användas. Under tiden markeras dessa ord så som föreslagna. De ligger kvar i anknytning till inlägget / tillägget, men de kommer inte fram som förslag för ämne för nya sidor / inlägg. Den kommer upp i anknytning till kommentarer till ett inlägg. Markeringen att ett ord inte är godkänt ännu ligger i nyckelordsdatan.
Förutom de vanliga nyckelorden finns det ett par nyckelord som är speciellt anpassade för diskussionsinlägg. Det finns frågor, kommentarer till sidor, svar till frågor, förtydligande, följdfråga, mm.
Ett inlägg kan ha flera kommentarer. Det ursprungliga inlägget är en kommentar till en sida. Det finns två sorters kommentarer. Den ena är den genomtänkta utläggningen / vinklingen på ett tidigare inlägg. Det andra är en kortare kommentar till ett inlägg, som då blir av chat-typ. De längre typerna ska klassificeras och beskrivas. De behandlas som en utläggning av ett ämne. Chat-typen däremot är ett kontinuerligt dokument. Alla kommentarerna kommer efter varandra. Man kan bara lägga till sin kommentar efter alla andras. De får inte vara särskilt många rader. Man behöver inte ta ställning till nyckelord, etc.
För kalenderposter anges förutom nyckelord, även platsen (dvs en lokal, ett TV-program el dyl) och tiden. Dvs startdatum och längd. Pris och anmälningsinstruktioner bör finnas med om det finns några.
En återkommande händelse kan ges flera startdatum. En speciell sida skapas för händelsen (så som en TV-serie) och varje tillfälle länkas till allmäninfon och specifikinfon.
Notiser och länkar om händelser ska finnas på alla relevanta sidor. Dvs på de olika ämnessidorna och på speciella nyhetssidor för de olika medierna. (Platser, TV-program, etc). När händelserna är överspelade flyttas de bort från sin framträdande plats, men kan nås i ett arktiv över gamla saker. Varje händelse kan också ligga som grund för diskussioner, etc.
Alla ska kunna lägga till kalenderposter på samma vis som andra sidor. Inläggen bör vara sakliga.
En personpost består dels av den sida som beskriver personen (och vad han publicerat), dels av data så som emailadress, lösenord och status. Till personposten ska också kunna finnas en lista på intressen (nyckelord), fårighet, hemsida, adress, telefon, foto, osv. Personerna själva, om de är registrerade, får lov att godkänna uppdateringar och förändringar av sidan. Om en sida som sköts av någon annan än administratören inte underhålls inom en viss tid kontaktas administratören per mail.
Dessa fungerar som alla andra, men har sitt eget standardinnehåll. Dvs sådant som förväntas finnas för en viss sida. Författare, förrlag, sidantal, etc.
Sidor med långa eller flera uppsatser med olika rubriker bör delas upp i mindre delar som behandlar respektive del. I normala fall ska en del finnas kvar under samma namn, medan andra delar ska få egna namn. Denna uppdelning görs enklast en sida i taget. Man markerar vilken del som ska läggas under eget ämne och vad filnamnet ska heta. Denna operation kräver högre behörighet av den person som gör det. Båda dokumenten får behålla sina "Se också"-delar, kommentarer, etc. Men båda sidornas nyckelord måste editeras. Sidorna ska länkas till varandra antingen genom "se också" eller genom länk i rubrik eller text. Vilket av det får personen avgöra.
Relaterade sidor avgörs av hur stor del av nyckelorden som är lika. För att se om sida A har mycket gemensamt med sida B ser man hur många procent av B:s nyckelord som återfinns hos A. 100% av nyckelorden i B kan återfinnas i A. Men omvänt kanske gäller att 50% av nyckelorden i A återfinns i B. Detta kan antyda att A är mera generell än B. Alla sidor ska ha cirka 3 interna "se också"-länkar. Men först länkas alla ord / fraser till den sida som behandlar ämnet. Men bara första förekomsten av ordet / frasen på varje sida. Ett ämne kan ha flera mer specifierade vinklingar av ämnet. "Se också"-länkarna ska gå från den allmänna behandlingen till den mera specifika. Dvs från en sida till den sida vars ord alla återfinns bland de generella. Undersidor i biblioteksstrukturen ska också länkas till på ett eller annat sätt.
Se Hypertextinformationsstruktur för en längre diskussion.
För det första bör filnamn vara beskrivande. Låt de vara långa om det behövs. Ersätt åäö med aa, ae och oe. Plocka bort prickar och tecken från tyska u, e-acute, etc. Ersätt blanktecken med understryket mellanslag. Använd alltid gemener i alla lägen. Använd obestämd form singular så långt det är möjligt, även när denna form är ovanlig i vanligt bruk. Använd förkortningar där dessa är vedertagna, men skriv alltid ihop dem utan punkter eller mellanslag och alltid med gemener.
För att gå ett steg längre, och undvika begränsningarna hos en heirkisk struktur kan man lägga upp sidorna så att de kan betrkatas ut många olika trädstrukturer. Ett dokument tillhör ett medium, behandlar ett ämne och är skrivet av en person. I en traditionell heirkisk struktur skulle dett dokument kunna hamnat under /jonas/julafton/bilder/gran.gif, men det skulle lika väl kunna ligga under /bilder/julafton/jonas/gran.gif eller /jonas/bilder/julafton/gran.gif eller någon annan variant. Ett dokument som är en recension av en bok skulle kunna heirkiskt inordnas under bokens ämne, dess författare, under kategorin "bok", etc. Alla dessa områden är tillämpliga på olika mängder av dokument som bara delvis överlappar varandra. Ett traditionellt heirkiskt system duger för ett fåtal filer med en statisk struktur. Men när antalet filer hela tiden växer åt olika håll kan tidigare indelningar visa sig bli problematiska. En lösning kan vara att lägga sidorna i en databas.
Många är intresserad av förändringar i kunskapssfären (web-rymden). Förändringar sker inom olika intresseområden, definierad av sidans nyckelord, etc. Dels markeras nyheter genom märkning av länkarna till sidan. Dels kan nyheter rapporteras på samlande nyhetssidor för olika områden. Om en sida täcker ett mycket stort område, så att man får gå i flera nivåer för att nå alla sidor under området, kan inte alla nyheter för området nås från sidan. Dock har man speciellt intresse av nyehterna för dessa. Men ju mera generellt ämnesområdet blir, desto mera generella ska de nyehter som finns där vara. Ju viktigare och intressantare en nyhet ör för en större almänhet, desto högre upp i heirarkin av ämnen bör den hamna. En nyhet ska lltså ses av de som är intresserade av nyheten samtidigt som den inte ska störe de som inte är intresserade av den.
Alla nyheter utgörs av nya dokument eller ändringar i gamla dokument. Som sådana har de sin plats i nätverket. Nya kommentarer och diskussionsinlägg är också nya dokument eller ändringar i gamla dokument. Evenemangsnotiser är dokument med begränsad livslängd. Andra sorter av tradtionella nyheter bör dyka upp bland de vanliga dokumenten om de är av beständigt slag, i annat fall som kommentar till ett ämne. Alla dokument och förändringar är datummärkta.
För att ange nyhetsvärdets storlek av ett nytt eller förändrat dokument kan detta anges som ett värde för dokumentet. Det avgör hur högt upp i strukturen nyheten ska visas och vart den hamnar i sorteringsordning. Detta kräver att varje dokument kan inordnas i en eller flera kedjor från det mest generella ämnet till dokumentet i fråga. Nyhetsvärdet avgör i hur stor del av denna kedja som nyheten ska finnas i. Kedjan upprättas enligt länksystemet för relaterade sidor. En sida vars nyckelord är en delmängd av en anann sidas nyckelord är en mera specifik behandling av ämnet från den andra sidan. Som komplement till detta kan det vara bra om nyckelorden också ges relationsdata. Dvs att ett generellt ord kopplas till alla de specifika ämnen det innehåller.
En person ska inte behöva aktivt kontrollera en sida efter nyheter. En person som angivit att han vill ha info om nyheter och förändringar kan få dessa som email. Vilka nyheter som skickas beror på peronens intressprofil, etc.
Till slut kan det på en huvudnyhetssida finnas alla nyheter samlade kronologiskt.
Länkhanteringen, ettiketteringen av länkar, diskussionsinlägg, osv, är sådant som gör att sidorna ofta förändras. Sidor har mycket data kopplade till sig. Sidorna hör till olika dokumentklasser med olika datafält. Dokumenten är namngivna i flera heirarkier. Många delar av hanteringen skulle underlättas om de flesta dokumentdata lagrades i en databas. Men det kräver viss kapacitet om varje förfrågan av en sida innebär en massa databasaccesser. Därför kan sidorna förgenereras utifrån databasinnehållet och uppdateras varje gång det krävs.
Men databasen kan även bestå av textfiler med metainformation varifrån html-sidorna genereras vid behov. Länkar är separerade från själva texten. Dokumentets form definieras av dokumentklassen. När en sida uppdateras kan det exempelvis finnas lagrat vilka sidor som länkat till den. Dessa sidor kan då återskapas.
Dessa nyckelord är menade att fungera inom ett relativt snävt område. Varje nyckelord ska
Nyckelordets underordnade nyckelord, och nyckelordets huvudsidas nyckelord är besläktade. Sidan om ämnet täcker nte alltid ett ämne till hundra procent, och ibland slinker andra saker med. Nyckelordsdefinitionerna bör vara arketypiska, medan sidornas nyckelord är mera pragmatiska. De är till bland annat för de stora sökmotorerna.
Exempel på dokumentklasser är böcker, personer, bokförlag, föreningar, kommentarer, filmer, tidskrifter, osv. Detta är dokument med ett standardiserat innehåll. De har ett antal fält som bör fyllas i men ibland kan utelämnas. Vid nyskapande av sidor eller uppdaterande av gamla sidor används dessa mallar.
Ett vanligt uppslagsordsdokument är tänkt att bygga på en mall där varje element ska märkas med vem som står för det och när denna person senst gjorde något med okumentdelen, vem som ansvarar för dokumentet i sin helhet, en kortbeskrivning av dokumentet, en rad nyckelord, titeln, en snabbintroduktion följt av ett antal underrubriker med vardera ett antal stycken. Vart och ett av titeln eller underrubriker kan ha en beskrivande bild kopplat till sig. Längst ned på sidan finns lista på länkar till externa websidor som behandlar ämnet, en automatgenererad ista på relaterade sidor som behandlar olika detaljer av ämnet, lista på nyheter intressanta för detta ämne, en lista på kommentarer, lista på aktuella händelser (kalenderposter). På sidan ska även finnas allmänna navigeringshjälpmedel samt vad som behövs för att uppdatera och tillföra till dokumentet och nå dess metadata.
Sökning på fraser eller ordkombinationer ska ske i prioritetsordning:
Se vidare Söking i WWW.
Utifrån nyckelordsdefinitionerna kan man generera en TOC där alla huvudämnen listas på översta nivån och dess underord under huvudämnet. Ett nyckelord kan hamna under flera huvudämnen. Om man vill generera en TOC där varje ord bara förekommer en gång, kan detta lösas genom att man för de underordnade orden ser vilket huvudämne det starkast hör till. Detta kan göras genom att jämföra vilket huvudord som har flest nyckelord som finns i undersidan.