Jag har aldrig vaknat av mina mardrömmar, men två gånger har jag fått hjärtat i halsgropen: En gång var i början av min drömutveckling då jag fortfarande spran i källaren. Jag kom då en gång till ett kalt rum i källaren där det stod nägot på golvet mot väggen i rummets bortersta ända. Jag blev medveten om någon slags osynlig gräns i rummet mellan buren och mig. Ett skynke drogs bort och under det fanns en bambubur med Drutten och Gena. De rörde på sig av sig själva. Jag viste att de bara var dockor men så fick jag se deras ögon och de var levande och plågade. De satt i en bur. Jag vet inte varför, men jag fick en fasansfull chock. Andra mardrömmen utspelade sig på den tiden då jag fått en ganska kontrollerad drömvärld. Jag kom hem efter en lång dags äventyrande och springande och fick syn på Fredrik (min fyra år yngre bror) i köket. Han hade ett påslakan på sig och ville försöka skrämma mig. Jag skrattade med tanke på vad jag varit med om sa till Fredrik att jag visste att det var han. Så han började svepa av sig påslakanet och en tanke flög i mig att "de" kanske satt någon annan än Fredrik där, men det ville jag inte. Så fick jag då en chock när jag fick se Fredrik under påslakandet, tittandes på mig. Varför? Han stod på en stol!!!